Utveckling är ingen punktinsats – det är ett nytt förhållningssätt

Vi bokar en utbildningsdag, tre halvdagar eller en inspirerande föreläsning och hoppas att något verkligen ska förändras när vi går tillbaka till vardagen.

Missförstå mig inte, punktinsatser har sitt värde. I grupper som redan fungerar väl kan de fungera som en energiboost, en vitamininjektion eller ge inspiration om det vi redan vet men kanske tappat fokus på.

Jag har själv gått från utbildningar och känt: “Det här ska jag börja med direkt.”
För att några veckor senare inse att vardagen, tempot och gamla vanor sakta men säkert tog över igen.

Det är helt naturligt. Hjärnan älskar rutiner och gör motstånd mot förändringar. Allt handlar om energieffektivisering. Trots sin lilla vikt på bara 3 % av kroppen, slukar den hela 30 % av vår energi.

Så, om vi vill göra verklig förändring, när det exempelvis finns låsningar, konflikter eller lågt engagemang. Räcker det inte med inspiration eller punktinsatser. Då behöver vi hitta en annan strategi.

Det har jag lärt mig genom erfarenhet, ibland av den lite obekväma sorten.

Tre halvdagar gav resultat – men inte i längden

För en tid sedan arbetade jag med en grupp som hade hamnat i ett låst läge. Det fanns frustration under ytan, missförstånd som fått växa och tolkningar som blivit till sanningar.

Uppdraget var avgränsat till tre halvdagar. Vi löste upp knutar och samtalen blev öppna och ärliga. Ett gemensamt språk växte fram och energin i rummet förändrades påtagligt.

När vi avslutade var resultatet över förväntan. En positiv känsla med både lättnad och hopp. 

Och jag minns att jag tänkte: Den här gruppen har verkligen gjort en fantastisk förflyttning. Men jag hade även en skavande känsla… Måtte de hitta ett förhållningssätt som varar.

Några månader senare pratade jag med chefen. En ny situation hade uppstått och gruppen hade direkt hamnat tillbaka i gamla mönster. Naturligtvis var det inget de önskade. De hade helt enkelt inte hunnit träna tillräckligt för att det nya skulle sitta.

Det stärkte min övertygelse ännu mer. Det handlade inte om att vi gjort ett dåligt arbete. Det handlade om att vi inte gett förändringen tillräckligt med tid, för att träna in nya beteenden och förhållningssätt.

Och det är en viktig skillnad.

Steg 1 kan vi. Det är steg 2 som vi behöver hjälp med

En chef sa till mig vid ett tillfälle:
“Steg 1 kan vi. Det är steg 2 vi behöver hjälp med”

Jag bad henne utveckla vad hon menade.

“Steg 1 är utbildningar, kurser och teori. Vi har gått massor, vi kan allt! Steg 2 handlar om hur vi ska omsätta det i vardagen när kommer hem. Det är där vi tappar det.”

Den kommentaren har stannat kvar hos mig, för den sätter fingret på mitt ”skav” och min egen övertygelse.

De flesta ledningsgrupper och chefer jag möter saknar inte kunskap. De vet hur ett gott ledarskap ska se ut med återkoppling och ett coachande förhållningssätt. De vet hur de borde prioritera och agera. Men det är klurigare att få till det i vardagen när möten och deadlines leder tankarna till annat.

När trycket ökar söker vi oss tillbaka till det som känns bekant. Det som sitter i ryggmärgen. Det nya förhållningssättet, som kändes självklart under utbildningen, är fortfarande skört och behöver upprepas, testas och justeras i verkliga situationer innan det blir stabilt.

Jag brukar säga att insikt är en startpunkt. Medvetenhet är första steget. Förändring är träningen som följer – Steg för steg, tills det nya sättet att tänka och agera känns naturligt.

Helheten vi ofta missar

När jag pratar om helhetssyn har jag insett att jag egentligen tänker på två delar.

Den första handlar om organisationen. Att enbart arbeta med ledningsgruppen med målet att organisationen ska följa med på resan, kan ta tid. På samma sätt som att bara fokusera på medarbetarna och tro att engagemanget plötsligt ska växa fram, inte fungerar i längden. 

Därför behöver utveckling ske både uppifrån och ner – och nerifrån och upp – samtidigt. Där alla; ledningsgrupp, chefer och medarbetare vet syftet och är med på samma resa.

Den andra delen av helhetssynen handlar om vilka perspektiv vi utvecklar. Här utgår jag alltid från tre nivåer: Jaget, Laget & Företaget.

För mig börjar allt i Jaget. Det är lätt att prata om kultur som något diffust, men kultur är summan av var och ens beteenden. Hur jag agerar, hur jag bemöter, hur jag tar ansvar när det blir svårt, är det som gör skillnad i kulturen.

Laget är där samspelet sker. Där märks det om vi har psykologisk trygghet, om vi vågar säga det som behöver sägas och om vi faktiskt drar åt samma håll. Ett lag fungerar aldrig bättre än individernas vilja att ta ansvar för helheten.

Och så har vi Företaget – strukturen, riktningen och prioriteringarna. Om spelreglerna är otydliga spelar det ingen roll hur engagerade individerna är. Då kommer energin att spreta.

När jag arbetar med både rörelsen i systemet; uppifrån och ner och nerifrån och upp – och med alla tre perspektiven samtidigt, händer något. 

Vi får en gemensam riktning, ett gemensamt språk och vi utvecklar gemensamma förhållningssätt som alla ställs som ansvariga ”accountable” för. 

Därför valde jag att arbeta annorlunda

Under många år har jag genomfört punktinsatser som varit uppskattade och som jag lagt både själ och hjärta i. Jag är stolt över dem. Samtidigt började jag ställa mig själv en fråga:

Vill jag vara den som inspirerar, eller den som även bidrar till att skapa en ny verklighet?

Svaret är givet, eftersom jag ser vad brister i organisationskultur kostar i form av både synligt och osynligt produktionsbortfall. Engagemanget som försvinner skapar stress som i sin tur leder till hög personalomsättning och sjukskrivningar.

När jag såg hur lätt organisationer föll tillbaka i gamla mönster blev det tydligt att hållbar förändring kräver kontinuitet. Det kräver någon som håller i processen även när vardagen tar över.

Därför arbetar jag idag, när jag får möjlighet, i längre samarbeten med en fast månadsstruktur som anpassas efter organisationens storlek och behov. I början är arbetet mer intensivt, med att definiera det önskade läget, en tydlig riktning och skapa samsyn. Med tiden handlar det mer om träning, uppföljning och justering.

Mitt arvode är detsamma varje månad och fokus ligger på målet snarare än på antalet timmar. Min roll är att vara projektledare för processen, någon att hålla i handen, som säkerställer att utvecklingen inte stannar upp när det blåser.

Om vi vill ha ett annat resultat

I grupper som redan fungerar väl kan punktinsatser vara precis det som behövs för att ta nästa steg. Men när vi står inför verkliga utmaningar och vill skapa bestående förändring behöver vi tänka mer långsiktigt.

Blir du nyfiken att veta mer och hur det funkar i praktiken? Skulle du vilja lyfta just din organisations dilemma och få några konkreta tips för att komma vidare? 

Jag bjuder på en kostnadsfri workshop för din ledningsgrupp, där vi tar fram en tydlig bild av ert önskade läge och tar ett första steg i rätt riktning. Läs mer och gör en intresseanmälan här. Eller, om du hellre vill boka ett möte med mig, klicka här.

Verklig förändring börjar med att vi vågar se helheten och tar ansvar för den – Det är en organisations främsta konkurrensmedel.